Jag har spenderat hela dagen i sängen. Jag har nämligen blivit sjuk förstår ni. Förkyld.

Jag är ömklig, svag och det är väldigt väldigt synd om mig.

Jag önskar nu höra lite klagosång i min ära. Tyck synd om mig.

Det är fan synd om mig.

Stackar mig.

ser ungefär såhär fräsch ut..fast 10 gånger värre

Jag och mamma blev bjuden på ett vietnamesiskt te hos hennes vännina.



Meningen är att man lägger den i tekannan och ser den komma till liv à la monster i en skräckfilm (jag har sett för många sådana).



Och till slut har den blivit en flytande träsktrollblomma - eller med andra ord - jasmin. Gott som fan dock!



Och nej, jag skulle inte våga dricka det här hos en främmande människa. Oftakofta liksom!

Med lite för mycket fritid vid busshållplatsen har jag kommit fram till 3 saker jag ogillar:

* När man är sen och måste springa till bussen.
* När bussen är sen efter att man sprungit för att hinna med den.
* När man köper en blandpåse och så finns det bara typ en sort i.



Fan.. man har det svårt alltså.

Så här såg jag ut på min vänstra tumme hela förra veckan. Den högra såg likadan ut fast vågrätt sår.

Stackar, stackars Andrea ska ni säga. Det är inte lätt när kniven är dum.

Eller konservburken.

Och gurkan är hal.

Januari: Ojj ojj hujjeda mig.
Mars: Vad är det?
Januari: Men stackars människorna. Det har ju varit svinkallt sedan November bestämde sig för att gå wild and crazy och leka vinter.
April: Du har helt rätt. De borde få uppleva våren nu!
Mars: Ja! Vi hoppar till mig. Låt våren komma!

And so they did..

da-da-daaaaa

Februari: HAHA! Ingen skippar februari. S-U-C-K-E-R-S!




Jag har för mycket fritid på helgen..

Jessica: (lägger upp chokladbollssmet) Det ser ut som bajs!



Verkar inte som hon har något emot det dock.

Jag skulle göra tzatziki och började leta efter en bunke att blanda den i. Sen slog det mig (ganska hårt på axeln): just det ja.. här finns inga plastbunkar (hur kan man inte ha en plastbunke?!).

Vilken tur att det ändå finns popcornskålar då säger jag bara. Snacka om rätt prioritering!

Någon gång ska jag lära mig komma ihåg att hålla vinglaset i skaftet så man slipper de fula fingeravtrycken. Men å andra sidan gör jag FBI en tjänst.. Från mig kommer de inte ha några problem att sammla fingeravtryck från.

Anledning till varför man inte ska vara snäll och laga mat hos nån annan: det visar sig i slutändan i alla fall att de inte har de saker man behöver och man slutar upp med att vispa äggen poröst i en rosa popcorn skål.



Men se på tusan! Det gick bra. Who knew?!

Kompis: Vi får se... ingenting är satt i sten.
Jag: Nej... nuförtiden är det väl mer i asfalt eller cement man sätter saker och ting?

Jag börjar bli gammal. Typ i stil med rullatorgammal.

När jag var ung (paus för reaktion) kunde jag sova i stort sett 12 timmar om natten utan problem. Jag sov i alla fall minst 9 om jag slapp bli väckt. Det är normalt. Så ska en ungdom sova.

Så när jag går och läger mig 9 på kvällen och sen vaknar halv 4 och är klarvaken, då vet jag att något är rejält messed up. Jag börjar bli gammal. Snart kommer ni se mig sitta framför bingolotto, klagandes på artros och tappa löständerna i glaset och säga precis som resten av de andra vuxna "det spelar ingen roll när jag går och lägger mig, jag kan i alla fall inte sova mer än 7 timmar."

7 timmar... hur ska jag överleva till 21 år?!

Jag har fått tulpaner av mamma och, duktig som jag är, tagit väl hand om dem och fyllt på med massa vatten i vasen.

Person 1: Visste du att tulpaner växer väldigt mycket när man ställer de i mycket vatten?
Jag: Hmm.. som i Jack och Bönstjälken?
Person 1: Visste du det?
Jag: Näää.. vad innebär det då? (tänker fortfarande på bönstjälkar och ser tulpanerna växa upp till molnen)
Person 1: De blir långa och börjar hänga över vasen så där fult. Därför ska man bara fylla med lite vatten istället varje dag.
Jag: Jaha.. (lätt besviken). Som typ med bönstjälken då?

Ingen respons.

Hallå? Det var ju kul!

Vid busshållplatsen idag passerade jag en kille som gick och sjöng för sig själv. Min första reaktion var att gå snabbare så jag kom förbi honom - antingen är han hög på knark eller knäpp, either way ville jag inte vara nära honom. Jag hinner ta ungefär tre steg innan det slår mig - jag går och sjunger för mig själv hela tiden. Senast för ett par dagar sedan. Visserligen inte när jag var helt själv, men på bussen bredvid min kompis medan hon pratade. Och i rulltrappan förra veckan. Och lite nu och då på jobbet för mig själv...

F.U.C.K.

In my face liksom.