Jävla datahelvete! Jag tänker säga upp det här datajippot  snart  nu och istället börja förespråka penna, papper och skrivmaskin. När senast satt du och svor åt att ditt papper inte fungerade eller att pennan fått virus? När senast gick pennan sönder och skriften på pappret försvann ut i pappersrymden?

Nej, tacka vet jag förr i tiden. Då bud skickades med häst och vagn och inga allergiker fanns för vi hade alla fått astmachock och dött. Då kvinnorna stod och välkomnade hem sina män med näsdukar i handen och ingenting behövde rakas för kläderna gick i alla fall ner till marken. Planering var A och O och glädje var att få ett brev i brevlådan, skriven med vackra snirkliga bokstäver. Männen bar hatt som de lyfte på när de hälsade, kvinnorna pinnade fast sina i håret. Klänningarna var långa, ljusa och vackra. Körbärsträden blommade året om och Mary Poppins fanns alltid till hands för en flygtur med paraplyet.

Those were the days, dagarna utan datorer. Jag tror jag flyttar tillbaka dit.
Hejdå!

PS. Min värld - mina regler.