Jösses vilken tidsspringande dag det har varit. Började med att jag vaknade 11, gick upp i lugnan ro och hoppade in i duschen och kände inga bekymmer innför tiden. Kom ut ren och fräsch som en nytvättad människa och blir stående och stirrar på klockan som visar 12.20. Inga problem om det inte varit för att jag skulle möta Lina på stan 13 och hade tänkt ta bussen ner (vid det här laget hade jag inte ätit frukost). O-P-S-I-D-A-I-S-Y. Kutade fram och tillbaka som en tok, fick skjuts ner på stan av snälla grannar och kom till och med några minuter innan 13! Där har ni bevis på superkrafter mina vänner. Helt klart.

Hade en urmysig träff med Lina, fick hjälp i landet av tésorter och slutade med fika och inhandling av dagens middag (sushi). Tajmade tiden för min buss hem perfekt och såg hur den majestätiskt stod vid hållplatsen och väntade på mig. 200 meter kvar och bussmotorer startar igång. Det var bara att kuta. Hann igen (supwewoman).

Hem. Dammsuga. Starta datorn. Trycka i mig sushin som inte var särskilt god. Ringa pizzabeställning. Upptäcka att tiden blivit för mycket och kasta sig in i bilen. Hämta pizza. Lämna pizza. Ta snabba steg till kvällens avslutning: barnvakt. Hann igen. Jag är mäktig.

Kom hem för 40 minuter sedan. Har redan varit ute och slängt sopor, satt igång en maskin tvätt, ordnat upp i mitt rum och fixat diverse saker.

Ska upp igen om några timmar. Borde kanske lägga mig nu?