Ja det blev ju inte direkt att jag gick och la mig som jag sagt utan jag satt kvar en timme (eller två) framför datorn och surfade. Sen började Tove skicka sms som satt och såg Paranormal Activity och skrämde upp mig, haha! När fantasierna triggas igång finns det nästan inget stopp för det och såklart så är det då dags att gå och tvätta ansiktet i den nedsläckta lägenheten. Jag kan fortfarande se i mitt huvud hur det står en demon bredvid min säng och bara stirrar på mig för att sedan börja viska mitt namn. Fy fan vad rädd jag skulle bli. Egentligen är skräckfilmer den värsta typen av film för mig att se - ändå älskar jag dem. Det är min disfuntionella relation här i livet. And we'll live happily ever after..