Efter en smaskig måltid på McDonalds (kan det bli mer amerikanskt än så?) tog vi bilen och åkte vidare in mot själva San Diego. Första hållplatsen blev Coronado Island - hem åt Navy SEALs (en del av the United States Navys Special Operations Forces (enligt wikipedia)) och även en väldigt vacker ö. Det finns bara en väg ut från Coronado Island och den är längst en hög bro med utsikt över havet, downtown San Diego och Mexico. Själva Islanden är välskött, grönskande och har stora dyra hus överallt som jag antar har havsutsikt bland de flesta. Sen åker man på ett par minuter genom "centrum" och hamnar vid Coronado Beach - där fann jag mitt hjärta och lämnade kvar det i sanden. Jag gillar normalt sett stränder men med måtta, inte ofta jag faller för en - det gjorde jag nu. Jag vet egentligen inte vad det är som gör Coronado och dess strand så speciell eller varför den upphöjs till skyarna i min värld - men känslor har ingen logik och jag älskade det. Jag har 79 biler från idag - 64 från stranden. Jag måste säga att jag blir mäkta imponerad över vad min lilla digitalkamera kan åstadkomma då de flesta bilderna blir bra, ibland är det fotografen som inte hänger med helt enkelt och tur då att jag alltid tar tonvis med bilder eftersom en suddig bild inte gör särskilt mycket när jag har 10 lika dana som blev bra.

Länge vandrade vi på stranden och söp in havsluften. När badade du senast den 11 januari i havet? Och då menar jag utan att sedan kuta för livet in i bastun.. Här är det vardagsmat. Synd att jag inte tog med mig bikinin dit men det var något kyligt för mig anyway. På stranden fick jag mig även en funderare:

Är det där en kille i rosa typ-string?
Jag kommer närmare.
Nej, det var visste en topless kvinna i kort hår. Dåså.
Eller vänta.. nej men. Är det en kille?
Personen reser sig och går mot havet.
Nej det ÄR en kille! I en kvinnas rosa typ-stringbikinibyxor!

I dont know.. är det jag som bara är alldeles för svensk?

Efter att ha tagit X antal bilder på vågorna som slår in mot stranden (av någon anledning fascinerar det mig mycket, mäktigt) och jag lämnat en hälsning i stranden åkte vi ut från Coronado, över bron och in mot Downtown. Eftersom klockan vid det här laget började bli mycket körde vi bara igenom längs några gator och jag satt klistrad mot fönstret och insöp staden. Downtown är buisness center och är i stort sett bara fylld med arbetsplatser och resturanger men jag föll pladask för staden. Det är något med de höga höga officebyggnaderna i glas, de breda amerikanska gatorna och - även här - mycket grönska som kändes härligt. Dessutom har de spårvagnar - stort plus!

Vi lämnade San Diego och åkte den två och en halv timmar långa resan hem nöjda med dagen. 51 mil avklarade idag - det ni!