Fy fan vad kallt

Väckarklockan började kvart över sju imorse. Jag blev sittandes som förlamad i en halvrät position till halv åtta innan jag tvingade mig själv att lämna det varma täcket för att sätta på mig ett par tjocka strumpor. Det känns som att bara för att solen har kommit tillbaka igen så är mitt rum svinkallt för första gången på en månad! Urk. Och en tidig morgon dessutom kombinerat med det. Men jag ska (äntligen) träffa Ida idag i Downtown och måste därför gå upp i skaplig tid så jag hinner vara där till 11.

Sitter vid frukostbordet nu med min morbror, Eric och Monty. Så mysigt att ha en bäbis i huset igen - Alexsubstitut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0