Andrea the Movie

När jag startade min blogg så hittade jag någonstans bland alla inställningar en inställning som gjorde det möjligt för en att se var ens läsare kommer ifrån (geografiskt). Nu hittar jag inte den. Var tusan har knappen gått och gömt sig tro?


Den där snöstormen har börjat ta till sig ordentligt nu. Gränsen mellan gångvägen och den stora snödrivan vid sidan om blir allt mer vag - det är mest ett vitt täcke nu.

Egentligen skulle det nog vara ganska mysigt att bli insöad för ett tag. Jag pratar nu om en timme eller 3 - inte flera dagar i sträck (inte ens en hel dag tror jag). Ingenstans man kan gå, ingenting man kan göra. Sen går elen och man tvingas tända stearinljus och försöker läsa sin bok som legat på hög i skenet av det flammande ljuset. När man sedan inser att det är på tok för lite ljus sammlas man med alla andra som blivit insnöade tillsammans med en och spelar ett parti monopol eller två, dricker rödvin och käkar vindruvor och ostbricka med salta kex. När elen sen kommer tillbaka sätts en skön stämningsmusik på i bakgrunden och alla sitter vid köksbordet och pratar och skrattar tills klockan är halv ett på natten.. Då går alla och lägger sig och somnar gott i sina sängar med ett leende på läpparna för att sedan vakna upp till en morgondag då solen lyser, himmlen är blå och skottbilen har befriat ytterdörrarna från snödrivor.

Ja, tänk om livet vore en film. Då skulle man åtmisntonde veta hur det sluta.
Och apropå trött är klockan tio över nio nu och jag är redo för sängen. Det är ju fan egentligen att man har blivit en sådan kärring men jag har trots allt bara varit tillbaka en vecka så jetlaggen och jag är fortfarande riktigt tajta med varann.

Nej, dags att sova nu kanske så jag kan återigen vakna upp vid sju imorgon bitti och smita ner i tystnaden och sätta mig och plugga lite granna? Vi får la se.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0