Laguna Beach är en liten men oh så vacker stad. Den har backar à la San Fransisco, tonvis med röda, lila och orangea blommor och längst ner, vid centrum, ligger havet och den vita sandstranden. Pittoresk är ett bra ord för att beskriva staden. Lunch blev på Johnnys Rockett vilket är en hamburgekedja i 60-talsstil. Goda hamburgare hade de och en utsikt över vattnet. Inte helt fel om jag får säga det själv. Sen blev det strandpromenad. Min morbror visade mig hur man skulle knyta ihop skosnörena och sen slänga dem över axeln så såg man sådär nonchalant cool ut, så det gjorde jag och kavlade upp byxbenen så långt det gick (vilket inte var särskilt långt) och sedan började vi vandra i vattenbrynet. Jag han komma ungefär 10 meter innan en av vågorna slagit upp tillräckligt högt för att jag skulle vara blöt om byxorna och jag kan ju säga att de inte blev torrare medan vi gick. Fick många fina bilder dock och “oj vad många fotbilder” som min morbror sa. Men går man på stranden så är bilder på fötterna i vattner, i sanden och efteråt obligatoriska.. hrm.

På slutet åkte vi högst upp på berget där alla villor ligger creme de la creme och där det även finns en utkiksplats. På ena sidan hade vi utsikt över hela Laguna Beach och havet, på andra sidan bergen. “Här uppe kan det finnas mountain lions” säger min morbror. “Mmm” svarar jag. “Det skulle inte vara så kul att träffa på en lejonpuma…”