Igår var en riktigt jäkla seg dag. Ingenting nyttigt hände och jag fick ett frossanfall och gav efter för choklad, kaka och ännu mer choklad. Suck.. Det mesta är inslängt i frysen nu vilket är tur för om jag inte ser det så finns det oftast inte i min värld - och vem orkar vänta på att sötsaker ska tina? Jag bestämde mig helt sonika efter frosseriet att nu fan får det vara slut på 'et. Cold turkey - no more sweets for me. Jag har ett sånt där halvt självförtroende för att jag kommer klara det. När chokladen skriker så går det genom väggar och sten.. Men det blev inget mer igår efter bestämmelsen (tummen upp) och nu har jag bara 2 dagar kvar på 2009 och sen 365 dagar av 2010 av leva upp till det.

Det blev en promenad iaf efter mycket "ska bara". Efter fyra kom vi ut men var ute en hel timme och promenerade. Andra tummen upp!

Så kommer man hem, middagen står på bordet när min morbror kommer hem från jobbet och han öppnar med: hej, jag har fått med mig kakor från..